Kraftig mens? 3 saker att anteckna innan du kontaktar vårdcentralen

Klockan är tre på natten. För andra gången sedan midnatt byter du skydd, med en handduk under lakanet för säkerhets skull. Du tänker att det nog är normalt. Det har du tänkt i flera år.

Många vänjer sig vid en kraftig mens och slutar fråga. En blödning som styr din vardag ska ändå bedömas av vården. Ibland finns en förklaring i livmodern. Det kan till exempel vara myom, adenomyos eller polyper, alltså en muskelknuta, slemhinnevävnad som har vuxit in i livmoderväggen eller små utväxter på slemhinnan. Har du blött mycket länge kan du också ha fått blodbrist på grund av för lite järn.

Svårigheten är att ”det känns som mycket” är svårt att bedöma under ett kort samtal. Det som gör skillnad är det du själv har skrivit ner. Här är vad du kan anteckna.

1. Räkna dagarna, från första till sista blödningen

Starta en anteckning i mobilen samma dag som mensen börjar. Skriv datum för första och sista blödningsdagen, även för de lätta dagarna i slutet. Enligt 1177 är blödning i mer än sju dagar ett av tecknen på att du blöder för mycket.

Anteckna också hur många dagar det går mellan mensarna, och om något har förändrats på sistone. Två eller tre cykler ger en tydligare bild än en. Är du redan orolig ska du ändå inte vänta. Det räcker med det du hinner skriva till första kontakten.

2. Skriv ner hur ofta du byter skydd, och vad som händer ändå

Här finns det som säger mest. Skriv varje dag hur många bindor, tamponger eller menskoppar du använder, och hur ofta du byter eller tömmer. Notera om du blöder igenom skydden, måste använda dubbla skydd eller får klumpar i blödningen. 1177 räknar alla tre som tecken på riklig mens.

Skriv också hur mensen påverkar dagen: om du stannade hemma från jobbet, om du vaknade på natten för att byta, om du avstod från träningen. En mening som ”jag blöder igenom en nattbinda varje natt de tre första dagarna” säger vårdpersonalen mer än ”det är ganska mycket”. Konkret slår vagt.

3. Notera hur du orkar

En kraftig mens märks inte bara i badrummet. Har du för lite järn i blodet kan du enligt 1177 bli trött och orkeslös, få svårt att koncentrera dig, bli yr, bli andfådd lättare än förut eller få hjärtklappning. Skriv ner det du känner igen, och när det är som värst.

Lägg till vilka läkemedel du tar. Skriv också om du alltid har haft kraftig mens eller om det har börjat nyligen. Det spelar roll för vilka frågor vården ställer, och 1177 nämner att en ovanlig blödningssjukdom kan ligga bakom hos den som alltid har blött mycket. Det tar två minuter att skriva ner. Sedan slipper du gissa när frågan kommer i rummet.

4. Kontakta rätt ställe och känn till dina tider

Med anteckningarna klara kan du kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning. Går du i grundskolan eller gymnasiet kan du vända dig till elevhälsan. Ungdomsmottagningar tar emot unga upp till ungefär 20–25 år, beroende på mottagning.

Telefonkön öppnar klockan åtta. Mensen bryr sig som bekant inte om öppettider. Därför är det bra att känna till vårdgarantin. Den ger dig rätt till kontakt med vårdcentralen där du är listad samma dag, och till en medicinsk bedömning av legitimerad vårdpersonal inom tre dagar. Många mottagningar når du också genom att logga in på 1177.se.

Läs upp dina anteckningar eller klistra in dem i meddelandet. Fråga vad som kan ligga bakom och vilka behandlingar som finns. Enligt 1177 är hormonbehandling den vanligaste och mest effektiva behandlingen, och det finns receptfria läkemedel mot riklig mens på apoteket. Fråga på apoteket eller vårdcentralen om de passar dig.

När du ska söka vård direkt

• Ring 112 om du svimmar och inte snabbt vaknar och mår bra igen, eller om du mår dåligt efteråt. Har du svimmat men mår bra igen ska du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning (1177 om svimning).
• Är du gravid eller kan vara det ska du söka vård genast om du blöder igenom en vanlig binda på en timme, får stora klumpar, har ont på ena sidan av magen eller känner dig allmänt dålig. Före vecka 22 söker du vård på en akutmottagning eller gynekologisk mottagning, och från vecka 22 på en förlossningsavdelning (1177 om blödning under graviditet). Känns läget livshotande ringer du 112.
• Blöder du och har ont i magen och feber ska du kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning (1177 om mellanblödningar).
• Är du osäker ringer du 1177. Där får du sjukvårdsrådgivning dygnet runt.

Nästa gång klockan är tre på natten ligger handduken kanske fortfarande under lakanet. Men i mobilen finns nu en lista med dagar, skydd och hur du har orkat, och klockan åtta ringer du. Om du vill ha någon vid din sida på vägen dit kan malm.care göra nästa steg lite enklare.

Den här gången frågar du.